Skärpt jämställdhetslag splittrar borgerligheten

Idag röstade Riksdagen ja till ny jämställdhetslag. En lag som tydligare och effektivare ska motverka lön efter kön på den svenska arbetsmarknaden.

- Jag är glad över att Riksdagen sagt ja till den skärpning av lagen som regeringen föreslagit. Regeringens mål har hela tiden varit attlön efter kön skall bort från den svenska arbetsmarknaden. Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män kan aldrig försvaras, säger jämställdhetsminister Margareta Winberg.

- Jag kan också konstatera att uppslutningen bakom lagen är stor. Ändå ser jag att borgerligheten är splittrad i en så central fråga som jämställdhet. Moderaterna röstade - som enda parti - mot jämställdhetslagen och visade att de borgerliga partierna aldrig kan enas i arbetet för ett mer jämställt samhälle, säger Margareta Winberg.

- Moderaternas och motsträviga arbetsgivares budskap till Sveriges kvinnor är: ”Vi måste fortsätta att diskriminera för vi har inte tid och råd att göra något åt det”. Det är något jag beklagar.

- Könsdiskriminering är nämligen en kränkning av individens mänskliga rättigheteter. Därmed blir kravet på att åtgärda problemet så mycket större. Vi måste bryta med de strukturer som gör att kvinnor och män värderas olika, avsluta Margareta .

Ändringarna i jämställdhetslagen innebär bland annat:

· Jämställdhetslagen samordnas med övrig lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet vad gäller struktur, skyddsnivå och terminologi.
· Omvänd bevisbörda - det blir arbetsgivaren som ska bevisa att könsdiskriminering inte förekommit, det är alltså inte den ensamma kvinnan som måste bevisa att det är könsdiskriminering.
· Diskrimineringsförbud gäller hela anställningsprocessen - dagens lagstiftning utökas till att även gälla hela anställningsförfarandet. Det innebär att om en kvinna exempelvis redan vid första telefonkontakten får höra att kvinnor inte är önskvärda, så är det ett fall som kan prövas enligt den nya lagen.
· Diskrimineringsrabatten tas bort - idag finns det en “mängdrabatt“ när någon fälls enligt jämställdhetslagen, de drabbade får dela på ett skadestånd. I fortsättningen kommer det skadestånd som utdöms inte delas lika mellan de drabbade, istället ska var och en få enskild ersättning.
· Lönekartläggning blir obligatorisk - alla arbetsgivare måste varje år granska och analysera lönerna och andra anställningsvillkor för jämförbara grupper av kvinnor och män. Syftet är att upptäcka, åtgärda samt förhindra osakliga löneskillnader.
· Stopp för “långbänk“. Om osakliga löneskillnader upptäcks ska en handlingsplan för att åtgärda dessa upprättas. Under max tre år ska denna handlingsplan genomföras, vilket innebär att “långbänkar“ och utdragen väntan för de drabbade kvinnorna stoppas.
· Hinder för lönekartläggning undanröjs - inom den gemensamma sektorn är alla löner offentliga, det gör att det är enkelt att se osakliga löneskillnader. Inom den privata delen av arbetsmarknaden har löner varit "hemliga", vilket försvårat synliggörandet av osakliga löneskillnader. Nu undanröjs hindren för detta. Fackliga organisationer får, under tystnadsplikt, rätt att ta del av lönerna för att en verkningsfull lönekartläggning ska kunna göras.

Lagändringarna i jämställdhetslagen träder i kraft den 1 januari 2001.