w w w . R a j a n i e m i . c o m

Synpunkter på diskussionsmaterialet:
Fler jobb, bättre miljö, högre inkomster
Mina synpunkter till Hofors arbetarkommun inför SAP-kongressen 2000

Innehåll
Synpunkter Arbetslöshet
Synpunkter Utbildning
Synpunkter IT
Skatter
Hur ska hela Sverige leva?
Transporter, miljö och tillväxt.
Arbete är grunden för välfärden.
Invandrarnas svårigheter
Slutkommentar

 

Synpunkter Arbetslöshet

Krav på omställning, omskolning och utbildning, med hänsyn till könsperspektiv och livserfarenhet. Samt istället för att piska arbetslösa, inför morötter i systemet för att råda bot på tvångskänslor. Om man måste ge så ska man också kunna känna att man får lite tillbaka ex. högre stimulansersättning m.m.

I regel så tycker jag inte att man ska neka till jobb som har lägre lön än i det jobb man hade tidigare, men om det är det man eftersträvar så måste man kanske inse att man måste höja sin egen kompetens. Men det reella måste väl vara målet att få ett nytt arbete oavsett lön. Sedan spelar naturligtvis det en viss roll hur man har levt tidigare, om man har hus, lån etc så kanske det är svårt att gå ner för mycket i lön för att klara sina ekonomiska åtaganden.

När det gäller pendling eller att flytta så finns det flera faktorer som man måste ta hänsyn till. Kanske måste ena parten säga upp sig och gå in i arbetslöshet på ny ort, familjeskäl så som svårigheter att sälja sitt hus, småbarn, ålder m.m.

Man måste underlätta för de som varit arbetslösa länge för att de ska ha en rimlig chans att komma in på arbetsmarknaden igen. Kanske mer stöd, längre utbildning, mer praktik varvad med teori som för många anses vara betungande efter ett långt arbetsliv. Studieförberedande kurser för att klara av tempot och anpassa sig till nya sätt för inlärningsformer eftersom skolan förändrat sig. Alla arbetslösa måste erbjudas utbildning eller praktik. Det är samhällsekonomiskt slöseri att inte ta till vara på människors kunnande.

Generellt tycker jag inte att man bör skilja på arbetslösa oavsett om de bor i storstad eller glesbygd. Man ska absolut inte kunna stämpla upp till heltid om man arbetar deltid, om det är självvalt, men däremot om man är aktivt sökande till heltidstjänst så bör man få stämpla upp.

Sidtopp

 

Synpunkter Utbildning

Det är för mycket teori och för lite praktisk tillämpning i högre utbildningar som gör att människor med arbetarbakgrund inte känner sig "hemma" på universitet och högskola. Många människor är också mer praktiskt lagda.

Ett annat sätt att göra universitet och högskola mer naturligt är att redan tidigt i skolan prata och informera om vidare utbildning. Man bör också involvera näringslivet mer med besök från- och studiebesök hos- företag. Med detta kan man mer klart visa vad till exempel en ingenjör arbetar med och sedan beskriva vilka krav som finns på kunskaper och hur man får dessa kunskaper via högskolor och så vidare. Det är viktigt att visa en mängd olika yrken och beskriva kopplingen mellan yrket och utbildning.

Ett barn som växer upp i en familj där ingen av föräldrarna har erfarenhet från högre utbildning har också svårt att få någon information om vad det egentligen innebär att läsa vidare. Föräldrarnas yrken kanske inte heller kan förklara behovet av högre utbildning, så "att läsa vidare" ter sig väldigt diffust.

De flesta barn och ungdomar känner antagligen inte till vilken mängd olika yrken och jobb det finns, och kommer att finnas i framtiden, utan vet antagligen bara i "stort" att det finns ingenjörer, tekniker, lärare osv. Men om man tidigt kan visa olika yrken och kraven på yrket, så kan man tidigt ge dem ett klart mål att sikta på.

Om den sociala snedrekryteringen fortsätter kommer också samhällsklyftorna att öka. För att få fler att läsa vidare måste ekonomin göras bättre. Om man har hus, bil, tidigare studielån o.s.v. drar man sig för att öka på skuldbördan. IT på distans kan vara en väg att underlätta. Det blir enklare för dem som har små barn, det blir billigare genom att man slipper dubbelt boende, mat m.m.

Finansieringen kan hjälpas med att arbetsgivare får vara med att betala och samtidigt få påverka utbildningen efter egna önskemål. Man kan skräddarsy utbildningar mot speciella yrken kombinerat med praktik. Man utbildar då till ett klart och tydligt yrke, vilket motiverar arbetsgivaren att bidra till finansieringen eftersom man får ett direkt resultat av pengarna. Detta kan också göra människor mer villiga att dra på sig studielån för man har ett tydligt mål som man når efter ansträngningen.

Könsrollerna spelar in , oftast troligen genom ekonomin. Medelålders män är oftast huvudförsörjaren i familjen och har den högre lönen. Detta gör att familjens ekonomi drabbas hårdare om han studerar. Det är ju också mer socialt accepterat att en man jobbar i ett smutsigt och hårt verkstadsjobb, medan en kvinna istället kanske väljer en utbildning.

Både bredd och spetsutbildning kommer att behövas för att ta hänsyn till människors olikheter och även för att arbetsmarknaden har behov av både och. Många kanske också behöver tid för att veta vad man passar för.

· Lönenivåer ska skötas av arbetsmarknadens parter.
· Kunskapslyftet bör utökas och breddas.
· Arbetsmarknadsutbildningar (KY) på fler orter.
· Rätt till tjänstledighet för att utveckla sig vidare.
· Alla bör bidra till finansieringen. Bygga upp fonder.

Sidtopp

 

Synpunkter IT

IT är en viktig faktor i om glesbygden ska kunna leva vidare som en jämställd del av Sverige. Det är tveksamt om det går att få nyetableringar av traditionella tillverkningsföretag i en ort som Hofors, men om man kan få allt att stämma så bör det gå att få en nyetablering av IT företag på orten, endera nystartade eller hitflyttade.

Arbetslösa och låginkomsttagare har inga eller små möjligheter att ha råd med dator och internetabonnemang. En möjlig väg att sprida IT skulle vara att dra fiber och bredband till många, d.v.s. som kabel-TV till hyreshus och villor och med detta erbjuda abonnemang med dator för en fast månadskostnad. Med en tillräckligt stor bas bör priset kunna hållas lågt. En sådan satsning skulle göra Hofors till en attraktiv ort att bo i för många. Som en följd av det skulle IT-kunskaperna öka hos befolkningen vilket i sin tur skulle vara attraktivt för företag.

Fördelningen av kostnader och resurser mellan stat, kommun och privat näringsliv kanske måste vara olika mellan olika delar av landet till en början, men jag tror att IT kommer bli lika självklart som telefon och TV är nu. Men de orter som är tidigt ute kommer antagligen att kunna vinna på det.

Precis som nu när man ringer till någon istället för att som förr skicka ett brev på posten, kommer man att använda elektronisk post i framtiden. Sjukvården kan skicka ut t.ex. kallelser till läkarbesök via e-post, likaså tandvården. Biblioteken kan bli interaktiva genom att man kan söka efter böcker på bibliotekets hemsida och sedan få ett e-mail när boken har kommit in. Kommunikationen med kommunalpolitiker kan bli mer aktivt via e-post. Innevånarna kan också hållas informerade om vad som händer i kommunen med nyhetsbrev via e-post. Skolelever som är hemma och är sjuka kan hålla kontakt med sina lärare via Internet m.m.

Det skulle också spara in både utgifter för papper, bläck, kuvert, porto och hantering för allt detta, samt naturresurser vid tillverkning och hantering av traditionell post.

Hot och risker blir större med IT genom större sårbarhet för störningar som elavbrott (avsiktliga som oavsiktliga), datavirus, bedrägerier och så vidare.

Sidtopp

 

Skatter

Skattefrågor är lite svåra att tvärsäkert svara på, men marginaleffekterna av skatterna är för höga. Många går idag i förlust, t ex. det lönar sig inte att arbeta heltid för kostnaderna överstiger det man får mer i lön. Man får extra kostnader såsom högre barnomsorgsavgift, förlorar bostadsbidrag osv. Här bör man se över hela inkomstbilden i förhållande till familjesituationen som råder. Ensamstående småbarnsförälder som på marginalen förlorar sitt bostadsbidrag och får ökade kostnader motiveras inte att gå upp i heltid, för att det lönar sig inte i förhållande till det man får mer i inkomst. Man kanske rent av förlorar på detta eller det ger inte så mycket mer i plånboken så att det lönar sig.

Dock är många idag beredda att betala högre kommunalskatt för att värna välfärden och bekosta den offentliga sektorn. För att inte höja skatterna bör man titta över administrationen i förhållande till den verksamhet man bedriver.

Miljöskatterna är till stor del inte konstruktiva på det vis att de mister effekten efter en viss tid p g a anpassning. Men för att motivera exempelvis låginkomsttagare att satsa miljömässigt så kan man införa exempelvis skrotningspremier så att det inte blir så kostsamt för dessa grupper.

Ska man höja skatt på miljöpåverkan bör man i första hand vända sig till industrier, jordbruk och transportföretag där miljöpåverkan på ett negativt sätt är som störst. Exempelvis högre dieselskatt, kemikalieskatt och skatt på att man överskrider utsläpp i industrier i luft och vatten. En extra avgift när dispens beviljas exempelvis. Slopa momsen för tågresor och inför i stället vägavgifter i och kring storstäder där trafiken är som tätast. Satsa mer på infrastrukturen i kombination med sjöfart, lastbil. Bilen är dock idag på många håll det enda alternativet och därför bör man satsa på att ta fram bränslesnåla bilar och förnyelsebara bränslen.

För bättre miljöhänsyn och lägre energiförbrukning i bostäder och lokaler så kan man exempelvis satsa på någon form av miljö-rot! Fortsätta ge stöd för reparationer, om- och tillbyggnader men tuffare och klarar regler för bästa miljö- och energiteknik.

Sedan bör större samverkan ske mellan kommuner, landet som helhet och internationellt för att gemensamt verka för gemensamma miljöskatter, eftersom miljön inte känner några gränser.

Agenda 21 måste fogas in i ett större system och på alla nivåer för att verkligen satsa på ekologisk omställning med sammankopplade system för kretslopp och återvinning. Se till att implementera detta i alla kommuner i hela landet, vilket också skulle skapa fler arbetstillfällen på kommunal nivå.

Sidtopp

 

Hur ska hela Sverige leva?

Ingen lätt fråga. Men gemensam satsning på IT skulle göra att fler sådana företag skulle hitta kompetens inte bara i storstadsregionerna utan även på landsbygden, vilket skulle göra att fler IT-företag skulle våga satsa på glesbygden.

Högre utbildningar som idag ligger i storstadsregionerna skulle också kunna bedrivas i den lokala närheten via aktiv satsning på ITV-utbildningar, därmed stannar ungdomen och kompetensen finns även på det lokala planet och vilket i sin tur skulle motivera till nya företagsetableringar, som annars inte skulle bli av. Idag är kompetensen väldigt avgörande för de företag som etablerar sig, därför vänder man sig ofta till de orter som har den kompetens som efterfrågas eftersom dessa utbildningar ju finns på dessa orter.

Barnafödandet - ett problem för framtiden -JA- p g a att högre krav ställs på individerna och längre utbildningar krävs och därför kommer den framtida generationen att föda barn senare i livet. Det kommer i framtiden vara mycket viktigt med stabilare förhållanden innan man bildar familj d v s fast inkomst, anställningstrygghet m.m.

Politiskt kan man se över: - kortare arbetstid, väl fungerande barnomsorg, se över föräldrapenningen så att männen stannar hemma i större utsträckning än idag, eftersom en stor del av familjeförsörjningen hänger på mannens inkomst.

Sidtopp

 

Transporter, miljö och tillväxt.

För Hofors Kommun när det gäller allmänna kommunikationsmedel så bör man bygga ut tätare förbindelser även mellan Hofors ochl Dalarna; Falun, Borlänge, Avesta och Hedemora, så att det blir lättare att pendla till dessa områden.

Hofors Kommun bör se över tillgängligheten när det gäller tillgängligheten för tågtrafiken. Är inte tågstation väldigt malplacerad med tanke på att andra orter har sina stationer centralt. Går det att förlägga tågstation mer centralt i Hofors, vilket skulle göra tågresandet tillgängligare samt att väntande resenärer kan förströ sig centralt vilket skulle gynna näringslivet. Tåget är det nog inte många Hoforsbor som tänker på att vi har för det ligger så avsides, men ett alternativ värt att tänka på för att förbättra kommunikationen mot Dalarna. Samt göra det lättare för småföretag att utnyttja tågtrafiken på ett effektivare sätt. Skulle kanske även leda till nyetableringar av företag.

· För övrigt se tidigare svar under miljö.
· Miljö-ROT med tuffare och klarare regler.

Sidtopp

 

Arbete är grunden för välfärden.

Vid arbetslivets slut så bör det slutgiltiga ansvaret falla på löntagaren eftersom det är han som bäst avgör om han/hon kan och orkar arbeta längre. 60 år bör vara gränsen och efter det bör frivillig pensionsavgång införas, eftersom det i realiteten ändå fungerar så i mångt och mycket redan idag. Människor ska inte mot sin vilja eller ork tvingas sluta sitt liv på jobbet. Pensionen får aldrig bli en lyx för de välbeställda som kan ta ut sin pension oavsett ålder.

Om man ska med dagens tempo och krav vara kvar på arbetsmarknaden längre så bör man se över arbetstiden, arbetsmiljön, anställningstrygghet osv. De psykiska och mentala faktorerna ökar i framtiden, vilket kräver mycket av koncentrationsförmågan om man ska klara av den prestation som krävs i framtidens nya arbetsmarknad som växer fram. Nya monotona arbeten växer också fram med nya tekniken.

Men en sänkning av arbetstiden bör ske stegvis med tanke på de framtida pensionsavgångarna och framtida arbetsmarknad om vi nu vill nå full sysselsättning och få in de långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden igen. Därför ser jag hellre att det satsas på utbildning och kompetens för att svara mot den kompetens som krävs för att få ett arbete i första hand och för att råda bot på de flaskhalsar som finns och kommer att uppstå om vi inte gör något åt det. Vi bör förbereda för detta nu och inte när det är försent.

Efter detta kan man se över arbetstiden, för då är den värsta strukturomvandlingen i en ny fas. Att gå ner i lön tror jag är orealistiskt, men däremot avstå viss löneökning emot att man får mer fritid. Annars riskerar låglönegrupperna att halka efter ytterligare och klyftan kommer att växa sig ännu större.

Sidtopp

 

Invandrarnas svårigheter

Invandrarnas problem kan bara lösas på ett sätt, ge dom ett arbete! För att bryta barriären mellan svenskar och invandrare så måste de lära sig språket för att förmedla sin kunskap om den kultur de kommer ifrån. De bör alltså få lära sig svenska så fort de får tillstånd att vistas i landet en längre tid oavsett väntan på uppehållstillstånd.

Invandrare bör också utifrån sin bakgrund utbildningsmässigt få testa sig för att man ska kunna ta tillvara deras kompetens som de redan har och sedan att utifrån det komplettera med det som saknas. Är man läkare i det land man kommer ifrån ska man inte behöva börja om från början utan att ta vid där det eventuellt saknas kompetens efter svenska mått mätt. Utöka praktik för invandrare på svenska arbetsplatser så fördomar bryts!

Invandrare som jag själv talat med säger att också invandrarna själva måste acceptera det lands kultur som man kommer till, för det måste man göra som invandrare i deras land. Attityder måste förändras. De själva vill få information om den svenska kulturen och vad som gäller på ett tidigare stadium, för att själva kunna bryta sin isolering och möta svenskar på ett mer jämlikt plan utan för den skull ge upp allt de själva står för. Idag känner många invandrare utanförskap p g a bristande information om Sverige och svensk kultur.

Sidtopp

 

Slutkommentar

För övrigt när det gäller studiecirkelprogrammet "Tillväxt, sysselsättning, välfärd, skatter och miljö", så är det svårt att ha djupare synpunkter på delar som man inte är så djupt insatt i.

©Therese Rajaniemi