Partimotion
Motion till riksdagen 1999/2000: v803 TB
av Gudrun Schyman m.fl. (v)

 

ARBETSTIDSFÖRKORTNING -
en arbetsmarknad för alla

Topp

1 Arbetstidsförkortning -
en arbetsmarknad för alla

Alltfler människor får allt svårare att leva upp till de krav som arbetslivet ställer. Även kraven på individen som samhällsmedborgare ökar. Tiden har blivit den största bristvaran för allt fler, stressen i både fritids- och arbetslivet ökar och känslan av otillräcklighet växer.

Arbetslösheten minskar men fortfarande står stora grupper utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Samtidigt som många arbetar allt mer har andra det svårt att hävda sig i kampen om jobben.

Denna utveckling måste brytas. Vi är övertygade om att det går att skapa en arbetsmarknad för alla. Ett arbetsliv som är anpassat till att kvinnor och män skall kunna kombinera arbete med familjeliv och aktivt deltagande i samhällslivet. Ett arbetsliv som låter oss utvecklas. Ett arbetsliv där vi orkar med, både under den tid vi har små barn och när vi blir äldre.

Vänsterpartiet anser att nycklarna till en arbetsmarknad för alla är en kombination av arbetstidsförkortning, utbildning och kompetensutveckling. En kombination som gör det möjligt att både minska arbetslöshet och arbetskraftsbrist. Åtgärderna skapar rörlighet och positiv flexibilitet på arbetsmarknaden. De breddar och öppnar arbetsmarknaden för grupper som i dag står utanför.

Topp

1.1 Arbetstidsförkortning

Vänsterpartiet vill ha en arbetstidsförkortning. Som ett första steg vill vi att normen för heltidsarbete sänks från 40 till 35 timmars arbetsvecka. Målet är att gå vidare till 30-timmarsarbetsvecka - sex timmars arbetsdag.

Arbetstidsförkortning är en nödvändig välfärdsreform som handlar om livskvalitet, jämställdhet, hälsa och rätten till arbete. Det är också en nödvändig reform för att varaktigt kunna minska arbetslösheten. Det handlar om att fördela det betalda och det obetalda arbetet mellan könen och mellan människor i och utanför arbetsmarknaden. Det handlar också om hur vi fördelar produktivitetsvinsterna.

Det finns parlamentariska förutsättningar för att inleda en arbetstidsförkortning under denna mandatperiod. Efter valet har en arbetsgrupp med representanter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsatts i syfte att göra en översyn av arbetstidsfrågan.

Topp

1.2 Kompetensutveckling

Nya branscher kommer till och gamla försvinner. Behovet av välutbildad arbetskraft ökar. Det är viktigt att möta detta på ett sätt som inte innebär att vissa grupper hamnar på efterkälken och ställs utanför arbetslivet. Behovet av verksamma satsningar på utbildning och kompetensutveckling är i detta sammanhang uppenbart.

Från och med år 2000 skall system för kompetensutveckling i arbetslivet genomföras.Vänsterpartiet ser detta som ett viktigt steg för att utveckla en arbetsmarknad för alla och anser att det finns anledning att koppla samman frågan om kompetensutveckling med arbetstidsfrågan.

Vi menar att en arbetstidsförkortning underlättar kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet. Kortare arbetsdag ökar rörligheten, den innebär flexibilitet för den anställde att kombinera utbildning både på arbetstid och fritid. Den innebär flexibilitet för arbetsgivarsidan med effektivare och smidigare schemaläggning och bättre möjlighet att täcka upp för frånvaro p.g.a. kompetensutveckling.

Topp

1.3 Arbetstidsförkortning i kombination med kompetensutveckling

En arbetstidsförkortning kombinerad med utbildning och kompetensutveckling breddar arbetsmarknaden och ger fler människor plats på den ordinarie arbetsmarknaden. Det är en politik som motverkar att stora grupper i samhället marginaliseras. Därmed minskar behovet av att tillskapa s.k. övergångsarbetsmarknader. Det är ett solidariskt alternativ till en skattesubventionerad tjänstesektor med lågkvalificerade arbeten. Det innebär också en positiv flexibilitet både för den anställde och för arbetsgivaren när kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet skall förverkligas. Det handlar med andra ord om en politik som ökar förutsättningarna för att skapa en arbetsmarknad för alla. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

Topp

2 Utgångspunkter

Arbetarrörelsen har drivit frågor om arbetstidsförkortning sedan industrialismens barndom. Arbetsgivarparten har hela tiden varit motståndare till reformerna. I Sverige ledde kampen för 8-timmarsdagen slutligen till lagstiftning år 1920. Efter en gradvis minskad arbetstid fick vi slutligen 40-timmars arbetsvecka med bibehållen lön i början av 1970-talet.

Sedan dagens norm, med 8-timmarsdag, infördes har förvärvsmönstret radikalt förändrats. Det vanliga då var att en i hushållet, oftast mannen, arbetade utanför hemmet medan kvinnan fanns hemma och ”servade” arbetskraften. I dag förvärvsarbetar kvinnor i lika stor utsträckning som män. Trots denna genomgripande förändring kvarstår den manliga normen för heltidsarbete, d.v.s. 8-timmarsdag och 40-timmarsvecka. Resultatet har blivit att kvinnor i stor utsträckning arbetar deltid och själva bekostar sin arbetstidsförkortning.

Trots den höga arbetslösheten har arbetsmängden per sysselsatt ökat. Förklaringen till den förlängda arbetstiden står dels att finna i ett utökat övertidsuttag, dels i socialpolitiska förändringar som bland annat bidragit till minskad sjukfrånvaro. Det är värt att notera att småbarnspappor är den grupp som i dag arbetar mest övertid.

Topp

2.1 Ökad produktivitet

En arbetstidsförkortning innebär att vi tar i anspråk delar av framtida produktivitetsökningarna. Framtida produktivitets- och välfärdsökningar kan åstadkommas t.ex. genom utveckling av ny teknik och kunskapsintensiva varor och tjänster. Den ökade produktiviteten kan tas ut i form av ökad konsumtion eller i form av kortare arbetstid.

Den historiska erfarenheten talar för att volymen arbetade timmar har ett mycket begränsat förklaringsvärde om vi vill förstå mekanismerna bakom ekonomisk tillväxt. Under 1900-talet har produktionsvärdet i Sverige 17-dubblats. Under samma tid har den totala volymen arbetade timmar i stort sett varit oförändrad. Antalet sysselsatta har fördubblats och den genomsnittliga betalda arbetstiden per person halverats, från cirka 3~000 timmar till 1~500 timmar per sysselsatt och år.

Vi har alltså tagit ut en betydande del av effektivitetsökningen i ekonomin i form av kortad arbetstid istället för ökad konsumtion. Den utvecklingen måste rimligen fortsätta. Det är orimligt och oacceptabelt att den faktiska arbetstiden per person fortsätter att öka samtidigt som hundratusentals män och kvinnor står utanför arbetsmarknaden.

Topp

2.2 Arbetskraftsbrist och arbetslöshet

Argumenten för en arbetstidsförkortning minskar inte därför att vi går in i en högkonjunktur med befarad brist på arbetskraft inom vissa sektorer. Tvärtom menar vi att exempelvis svårigheterna att nyrekrytera och behålla personal inom vård och omsorg skulle minska vid en arbetstidsförkortning. Sänkt heltidsnorm innebär lönelyft för de som arbetar deltid och därmed blir dessa arbeten mer attraktiva.

Kommissionen för rekrytering till vård och omsorg (Den ljusnande framtid är vård. DS 199:44) hade i uppgift att utarbeta förslag på hur rekrytering till arbete inom vård och omsorg skulle kunna förbättras. En icke oväsentlig brist i kommissionens arbete är att frågan om en arbetstidsförkortning inte getts något utrymme. Något som är anmärkningsvärt eftersom försöksverksamhet med arbetstidsförkortning just inom vårdyrken, gett entydigt positiva resultat både vad gäller hälsa, livskvalité och trivsel. Vänsterpartiet vill därför att man närmare ser över vad en arbetstidsförkortning kan betyda för att höja attraktiviteten och rekryteringsmöjligheterna till arbete inom vård och omsorg. Vi bedömer att det är ett uppdrag som ligger utanför ramen för arbetstidsgruppen. Behovet av att närmare analysera om hur en arbetstidsförkortning påverkar rekryteringsmöjligheterna till yrken inom vård och omsorg bör därför riksdagen ge regeringen till känna.

Topp

2.3 Demografiska villkor

Vi anser inte att framtida förändringar i befolkningens åldersstruktur behöver tala emot en arbetstidsförkortning. Tvärtom, kan förkortad arbetstid vara ett verksamt redskap för att klara de förändrade behoven. Det är klart att en arbetstidsreform kostar pengar. Men vi måste samtidigt ha en korrekt bild av förutsättningarna. Antalet personer över 65 år kommer att öka med ungefär en halv miljon åren 2000 till 2025. Samtidigt minskar antalet personer i åldrarna under 20 år. Sammantaget leder detta till att andelen av befolkningen utanför arbetskraften kommer att växa.

Andelen personer i försörjningsberoende åldrar ökar från knappt 42~% nästa år till drygt 45~% år 2025. Det kommer naturligtvis att öka behovet av inkomstöverföringar mellan generationer. Men det visar samtidigt hur viktigt det är att höja sysselsättningsgraden bland befolkningen i arbetsföra åldrar. Trots att sysselsättningen växer är sysselsättningsgraden fortfarande alldeles för låg. Kan vi komma tillbaka till 1980-talets nivåer skulle det betyda upp till en halv miljon fler sysselsatta. Vi menar att en sådan sysselsättningstillväxt underlättas av en arbetstidsreform som omfördelar arbetstimmarna. Fler sysselsatta innebär i praktiken att de kostnadsmässiga konsekvenserna av ett ökat antal äldre i stor utsträckning pareras.

Kortare arbetsdag minskar slitaget på arbetskraften. Rätt genomförd innebär reformen att sjukfrånvaron, arbetsskadorna och de förtida avgångarna minskar. Livslängden på arbetskraften ökar och därmed ökar tillgången på arbetskraft.

Topp

2.4 Samhällsekonomiska förutsättningar

Vänsterpartiet menar att det ekonomisk utrymmet för arbetstidsförkortning skapas genom att framtida produktivitetsökningar används och genom att kostnaderna för arbetslösheten minskar. För företagen innebär detta att man använder delar av produktivitetsvinsterna till arbetstidsförkortningen. För de anställda innebär reformen att framtida löneutrymme tas i anspråk.

Vänsterpartiet anser att inriktningen på den ekonomiska politiken skall vara att kampen för full sysselsättning skall prioriteras. Det innebär att ytterligare resurser kan behöva avsättas för att nå detta mål och i framtida budgetpropositioner.

En stor del av arbetstidsförkortningen kan finansieras genom omfördelningar inom statens budget, från utgifter för arbetslöshet till arbete. Innan sysselsättningseffekterna ger budgeteffekter, kan sänkningarna av arbetsgivaravgifterna finansieras genom skatteväxling. Vänsterpartiet har i tidigare riksdagsmotioner föreslagit finansierade sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Skatteväxlingskommittén (SOU 1997:11) har visat att det i framtiden finns ett skatteväxlingsutrymme på 27 miljarder kronor. Genom röd och grön skatteväxling kan ett utrymme skapas för en arbetstidsförkortning.

Topp

3 Fyra perspektiv på arbetstidsförkortningen

Vårt krav på en daglig arbetstidsförkortning utgår från fyra perspektiv.

Topp

3.1 Arbetstidsförkortningen är en nödvändig jämställdhetsreform

Arbetstidsförkortning ger förutsättningar för verklig jämställdhet. En arbetstidsförkortning kan inte ensam utjämna ojämlikheten på arbetsmarknaden. Den är dock en viktig förutsättning för att kunna utjämna löneskillnader och ge mer jämlika konkurrensvillkor. Kortare arbetstid innebär inte heller automatiskt att kvinnor och män delar på hushållsarbetet på ett rättvist sätt, men det är en viktig förutsättning för att så kan ske.

Kvinnomaktutredningen visar att det fortfarande är kvinnorna som gör merparten av hemarbetet medan en majoritet av männen lönearbetar heltid. Detta gör att kvinnor inte kan konkurrera på lika villkor med män på arbetsmarknaden. För att uppnå jämställda villkor i hemmet, på arbetsmarknaden och i arbetslivet måste heltidsnormen sänkas. Kortare arbetstid för heltidsarbetande minskar framför allt mäns lönearbetstid och gör det möjligt för dem att ta större ansvar i hushållet och utveckla nära relationer till sina barn. En utvärdering av försök med arbetstidsförkortning (Birgitta Olsson 6 timmars arbetsdag med heltidslön i Stockholms stad. Stockholms Universitet. 1999) visar att männens tid för hushållsarbete ökar medan kvinnor tenderar lägga tiden på sociala aktiviteter.

Topp

3.2 Arbetstidsförkortningen är en nödvändig reform för ökad livskvalité

Arbetspassens längd och deras förläggning under dygnet har stor betydelse för arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. Att förkorta arbetstiden är ett effektivt sätt att förbättra folkhälsan. Försök som gjorts visar entydigt på positiva resultat; personalen orkar mer, återhämtar sina krafter bättre och arbetsskadorna blir färre.

Stressen på arbetsplatserna och i vardagslivet med långa arbetsresor, tid för matinköp och matlagning, skötsel av barn, läxläsning och så vidare sliter på arbetskraften. Utbrändheten ökar. Ett nytt begrepp har myntats; hjärnstress. Fler än någonsin äter lätta psykofarmaka. Få orkar arbeta ända fram till pensionsåldern. Vårt behov av vila tillgodoses inte. Det finns ett starkt behov av att förkorta arbetstiden för att förbättra livskvalitén.

Topp

3.3 Arbetstidsförkortningen innebär en rättvis och hållbar fördelning av produktivitetsvinsterna

Att förkorta arbetstiden handlar om att fördela produktivitetsvinsterna på ett rättvist sätt. När produktiviteten i samhället ökar skapas ett utrymme som skall fördelas. Hur detta utrymme skall fördelas är för oss en mycket viktig fråga. Vinstökningar kan tas ut på olika sätt, genom ökad utdelning till ägarna, genom höjda löner eller genom att förkorta arbetstiden. I vårt samhälle är tiden den största bristvaran för många. Därför är det en god idé att använda produktivitetsvinsterna till att minska arbetstiden och öka den fria tiden.

När arbetarrörelsen i början av seklet drev kravet på allmän rösträtt gick det hand i hand med kravet på 8-timmars arbetsdag. Arbetstidsförkortning och allmän rösträtt var båda viktiga demokratiska reformer. Att sänka arbetstiden var ett naturligt sätt att låta arbetarna ta del av produktivitetsutvecklingen i form av fri tid.

Topp

3.4 Arbetstidsförkortningen är en nödvändig sysselsättningsreform

Arbetslösheten minskar för närvarande men fortfarande är mer än 300 000 människor utan arbete. Till detta kommer mer än 200 000 deltidsarbetslösa och timanställda (källa AMS data augusti 1999) Den höga arbetslösheten är till stora delar strukturell och kommer inte att utplånas av högkonjunktur eller ekonomisk tillväxt. Att öka antalet sysselsatta är en viktig uppgift och vi anser att en arbetstidsförkortning är nödvändig för att nå full sysselsättning och skapa en arbetsmarknad för alla.

Den teoretiska forskningen i Sverige har inte gett någon entydig bild av hur sysselsättningen påverkas av en arbetstidsförkortning. Internationella erfarenheter visar däremot tydligt att genomförda arbetstidsförkortningar har en positiv effekt på sysselsättningen. Erfarenheterna visar också att en reform med arbetstidsförkortning måste kombineras med en begränsning av övertidsuttaget. Detta för att undvika att den minskade arbetstiden ersätts med ökad övertid i stället för nyanställningar.

 

Topp

4 Vänsterpartiets modell

Vänsterpartiet har i tidigare motion, (1997/98:A262 Kortare arbetstid) ingående beskrivit en modell för genomförande av arbetstidsförkortning. Modellen är vår utgångspunkt i det fortsatta arbetet med frågan i riksdagen och i samtal med våra samarbetspartier. Modellen utgår från följande ståndpunkter:

En lagstiftad generell arbetstidsförkortning har fördelar framför en avtalad. Vi vill genom lagstiftningen sänka normen för heltidsarbete från 40 till 35 timmars arbetsvecka i ett första steg. Sedan får den nya normen anpassas till olika branscher genom kollektivavtal.

Arbetstidsförkortningen skall kombineras med ett ökat inflytande för de anställda över arbetstidens förläggning.

En arbetstidsförkortning skall genomföras med bibehållen lön.

En arbetstidsförkortning skall kombineras med begränsningar av övertidsuttag och incitament för att nyanställa.

Topp

4.1 Lagstiftning av rättvise- och jämställdhetsskäl

En lagstiftad generell arbetstidsförkortning har fördelar framför en avtalad. Vi vill genom lagstiftningen sänka normen för heltidsarbete från 40 till 35 timmars arbetsvecka i ett första steg. Sedan får den nya normen anpassas till olika branscher genom avtal.

Erfarenheterna visar att tidigare generella arbetstidsförkortningar alltid krävt lagstiftning. Andra länder har gått före och sedan har enskilda fackförbund i Sverige drivit frågan avtalsvägen. Resultatet har blivit att anställda inom vissa sektorer med högt löneläge, oftast manligt dominerande, har kunnat förhandla fram en kortare arbetstid medan anställda inom andra områden halkat efter. Regering och riksdag har då fått gripa in och lagstiftningsvägen sänka normen för heltidsarbete.

Avtalade arbetstidsförkortningar kan bara omfatta den del av arbetsmarknaden som omfattas av kollektivavtal. En generell lagstiftad arbetstidsförkortning sänker däremot heltidsnormen för hela arbetsmarknaden. Det är värt att notera att andelen småföretag i Sverige ökar och med det också antalet arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Precis som vid tidigare genomförda arbetstidsförkortningar finns det alltså starka rättviseskäl för en lagstiftning.

Ett annat viktigt skäl för en lagstadgad arbetstidsförkortning är att deltidsanställningar räknas upp i förhållande till den nya heltidsnormen. Därmed minskas arbetstidsgapet mellan kvinnor och män. Går man däremot avtalsvägen kan resultatet bli att deltiderna räknas ned i samma utsträckning som heltiderna. Det innebär att jämställdhetseffekterna helt uteblir och att de deltidsarbetande kvinnorna får fortsätta att själva betala sin egen arbetstidsförkortning.

Forskare inom arbetstidsområdet är oeniga om huruvida en arbetstidsförkortning ger sysselsättningseffekter. Det råder däremot en stor enighet om att för att en arbetstidsförkortning skall ge sysselsättningseffekter måste förkortningen tas i rejäla steg. Mindre arbetstidsförkortningar, som ofta är resultatet i avtalslösningar, ersätts av produktivitetsökningar och effektivitetsvinster och inte med nyanställningar.

Topp

4.2 Arbetstagarnas inflytande över arbetstidens förläggning

Vänsterpartiet menar också att en kortare arbetstid måste kombineras med att arbetstagarna har ett starkt inflytande över arbetstidens förläggning. Arbetstidslagen skall innehålla en bestämmelse om högsta veckoarbetstid, nattarbetsförbud, rätt till rast samt varseltider för att ändra arbetstiden. Det är viktigt att det är kollektivavtal som sätter normen för arbetstidens förläggning. Individuella arbetstidsavtal öppnar vägen för att arbetsgivaren kan villkora en anställning med orimliga arbetstider och för att kalla in de anställda bara vid behov. Detta utvecklar vi i vår arbetsrätt motion.

Topp

4.3 Bibehållen lön

Riksdagen kan inte och skall inte via lagstiftning fastställa lönenivåer. Det är en fråga för parterna. Men i praktiken innebär kortare arbetstid med oförändrad lön att timlönen höjs för löntagarna. Arbetsgivarna kommer att försöka kompensera sig i avtalsrörelsen eller genom att minska efterfrågan på arbetskraft. Vid en lagstiftning om kortare arbetstid kommer därmed en del av det framtida löneutrymmet att påverkas. Det är nödvändigt med överläggningar med arbetsmarknadens parter om hur en lagstiftad arbetstidsförkortning kan träda i kraft och hur den kan samordnas med avtalsförhandlingarna.

För att skapa de ekonomiska förutsättningarna för bibehållen lön har Vänsterpartiet tidigare föreslagit en differentierad sänkning av arbetsgivaravgifterna (se motion 1997/98 A262 om progressiva och differentierade arbetsgivaravgifter).

Topp

4.4 Incitament för att motverka övertidsuttag och skapa nyanställningar

För att en arbetstidsförkortning skall få en sysselsättningsskapande effekt fordras både begränsningar i övertidsuttaget och incitament för att nyanställa. Vänsterpartiets förslag är att man inför progressiva arbetsgivaravgifter, alltså att arbetsgivaravgifterna är lägre för den lagstadgade normalarbetstiden och dubbleras för timmar utöver detta.

 

Topp

5 Försöksverksamhet och förberedelser

Försöksverksamheter nationellt och internationellt har visat på mycket positiva resultat för bland annat jämställdhet, sysselsättning och hälsa. Det finns tillräckligt underlag för att konstatera att en arbetstidsreform ger goda resultat. Däremot behövs det försöksverksamheter, forskning och utvärderingar för att få en bättre bild av hur en arbetstidsförkortning påverkar olika branscher och sektorer.

Avslutningsvis konstaterar Vänsterpartiet att det parlamentariska läget i riksdagen innebär att frågan om arbetstidsförkortning lyfts in på den politiska dagordningen för mandatperioden. Något som också återspeglas i den aktuella politiska debatten. Den av regeringen tillsatta arbetsgruppen som har till uppgift att fördjupa underlaget i arbetstidsfrågan kommer att presentera sitt resultat till våren. Vi förutsätter att detta kommer att innebära ett steg framåt mot en arbetstidsförkortning.

Topp

6 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en arbetsmarknad för alla,

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en arbetstidsförkortnings påverkan på rekryteringsmöjligheter inom vård och omsorg.

 

Stockholm den 4 oktober 1999

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v) Ingrid Burman (v) Lars Bäckström (v) Stig Eriksson (v) Owe Hellberg (v) Berit Jóhannesson (v) Tanja Linderborg (v) Maggi Mikaelsson (v) Camilla Sköld Jansson (v)

www.rajaniemi.com    Website: www.rajaniemi.com
   © Copyright 1998 - 2002
Mats & Therese Rajaniemi