2001-10-12
Debattartikel:
Flextronics är ett företag med dåligt rykte bland sina svenska arbetstagare och bland medborgarna på de orter där Flextronics hänsynslöst avvecklat produktion och flyttat den till låglöneländer.
Detta är ingen tillfällighet eller resultatet av dålig konjunktur eller bristande lönsamhet. I stället är det resultatet av en uttalad och medveten affärsstrategi från Flextronics sida.
När Ericsson sålde sin mobiltelefontillverkning till Flextronic visste man kanske inte om detta.
Men att Telia i dag har långt gående planer på att sälja företag med över 5 000 anställda i hela landet till Flextronics är upprörande. Vi är oroade eftersom vi är säkra på att väl fungerande och lönsam verksamhet kommer att läggas ned när Flextronics tagit över.
Känner Telias ledning inget ansvar för sina medarbetare och de orter där de har verksamhet? Och förstår Telia inte att konsumenterna i Sverige knappast kommer att vilja ha med Telia att göra när det står klart att företaget agerar kortsiktigt och ansvarslöst. Vad säger Björn Rosengren och regeringen. Till sist är det statsbudgeten som drabbas när folk kastas ut i arbetslöshet. Pengar som kunde användas till vård, skola och omsorg kommer i stället att betala för arbetslöshet som nedläggningarna orsakar.
Telias agerande är korsiktigt. Dagens samhälle kännetecknas av att kunderna blir allt mer medvetna.Värderingar styr ofta vårt val av varor och tjänster. Vi handlar inte ettvarumärke som är besudlat av barnarbete. Vi känner tvekan inför multinationella företag som ger tusan i miljön.
Följden av detta har blivit att företagen blivit allt mer mån om hur konsumenterna uppfattar dem. Miljömärkningen har blivit ett svar på den "gröna" trenden. Det är viktigt för företag att visa upp en multikulturell profil. Allt fler företag ägnar sig också åt att på ett eller annat sätt delta i samhällsarbetet. Stora multinationella företag talar om att ta ansvar för samhället i sin helhet.
Det verkar som om politiken hamnat på efterkälken. Värderingarna tillåts inte slå igenom i det offentliga på samma sätt. Stat och kommun kan inte agera utifrån sina övertygelser. Lagen om upphandling lämnar vissa begränsningar. EU:s konkurrensregler sätter hinder i vägen.
Men helt förhindrade att visa sina känslor inför otrevliga samhällssföreteelser är de inte.
Den politiska offensiven mot rasism och förföljelse har haft starkt genomslag. Göran Persson fick stor uppmärksamhet när han deklarerade att han tvekar att äta kött.
(Fler exempel)
I ett globaliserat samhälle sätts en allt högre press på företag och anställda. Konkurrensen är knivskarp. Företagen spelar inte längre seriespel, utan snarare cupmatcher. Ett misstag och man är borta ur räkningen.
Fördelarna med detta system är självfallet att dåliga företagsstukturer konkurrensutsätts, och inte längre kan gömma sig bakom nationsgränserna.
Men det finns också nackdelar, och en sådan är en rovdrift på arbetskraft och företag. Goda enheter kan i den globala hetsen att uppnå goda månadsredovisningar slås ut trots att de har en sund verksamhet.
Informationen till de berörda är inte alltid så god. Det rationella bakom företagsnedläggningar är inte alltid så lätta att förstå. Möjligheterna att kommunicera kring ett fabriks framtid minskar i takt med att fjärran bolagsstyrelser är inblandade, ofta med en annan tradition än den svenska modellens betoning på samarbete och ömsesidig respekt mellan fack och företag.
En stor nackdel med den globaliserade ekonomin - men som det är fullt möjligt att göra något åt - är att de företag som missköter sig lätt kan slippa undan. Om de beter sig illa i ett land är det inte säkert att kunskapen om detta sprider sig till övriga delar av världen.
När multinationella företaget Flextronics beslutat att helt lägga ned en fabrik, utan att ta ansvar för de anställda och det samhälle som företaget är verksamt i, så agerar de helt enligt de förutsättningar som gäller för den globala marknaden. De flyttar sin tillverkning till ett land där lönerna är lägre och villkoren bättre.
Men i framtiden bör de också räkna med att dramatiska förändringar, utan hänsyn till omgivningen, har ett moraliskt pris. Ty för företag som Flextronics är nedläggningar en viktig del av verksamheten, över hela världen köper de upp fabriker, lägger ned dem och flyttar tillverkningen till lågelöneländer.
De är kända för att arbeta på detta sätt. Det ligger s.a.s. i deras affärsidé.
Och enligt det system som råder i världen idag - en marknadsekonomi med globala system - har de all rätt i världen att verka enligt sina normer och principer.
Men däremot är vi andra inte tvunga att ha med dem att göra. Vi har rätt att reagera - som medborgare och konsumenter - genom att markera vårt avståndstagande till Flextronics affärsmetoder.
Deras rykte smittar också av sig på det svenska guldägget Ericsson. Det råder väl knappast någon tvivel om att Ericsson sålt av anläggningar till Flextronics för att slippa en svekdebatt som drar på företaget kritik av en typ som hotar försäljningssiffrorna. Svenska företag låter utländska ägare utan något goodwill-kapital att riskera ta över.
Ur det här perspektivet är det märkligt att Telia planerar att sälja flera anläggningar till Flextronics. Här har våra politiker stora möjligheter att påverka, genom sitt inflytande över Telia.
Flextronics vill nämligen köpa sex bolag av Telia med 5 300 anställda.
Hur tänker regeringen i ett sådant här läge? Vad rör sig i huvudet på Björn Rosengren? Vi vet att när Flextronics så sent som för två år sedan tog över företag från Ericsson med över xxx personer från Ericsson och att 1600 av dem nu fått lämna sina arbeten. Vi vet att Flextronics gör lika dant över hela världen.... fakta Ungern, fakta Danmark, fakta Kanada etc....
En hög näringslivschef, från Xerox, har sagt: "Vi vet att de gör så här, men säljer ändå till dem..."
Kritiken mot Flextronics agerande har varit kraftfull. De flesta trodde väl att det var ett 1 aprilskämt när det avslöjades att anställda på Flextronics i Karlskrona var förbjuda att ha bilder på sina anhöriga vid sin arbetsbänk.
Kritiken har också riktat in sig på att företaget inte gör skillnad på varor och människor, att de betraktar de anställda som döda ting vilka går att använda och kasta på soptippen när de inte är moderna längre.
Det har också påpekats att en av de fabriker som istället får ta över den svenska tillverkningen - exempelvis Flextronics i Tczew - saknar fackföreningar. Ett skäl är att i Polen kan man vara tillfälligt anställd i drygt två år och ingen vågar väl arbeta fackligt innan de har en fast anställning.
Flextronics i Katrineholm har också fått kritik därför att de uppenbart är oerhört snåla gentemot de anställda, till skillnad från svenska företag som exempelvis ger de uppsagda flera månadslöner och möjlighet att skaffa en utvecklingsoplan i samråd med andra företag.
Det pratas allmänt i näringslivet om att Ericsson egentligen bara överlåter åt Flextronics att lägga ner tillverkningen, istället för att själva ta smällen. Pratet om att "ta ansvar" slipper man då, en ökänd multis får ta skiten istället. På Flextronics bekymrar man sig mycket mindre om att bli omtalade som samhällsmarodörer.
Ur det här perspektivet är det också intressant att fundera över vad som händer på lite sikt när Flextronics tar över. De tar betalt för att lägga ner, kan man säga.
Vill den svenska regeringen medverka till att detta företag får fortsätta att agera i Sverige utan att de möter något motstånd?
BLS