2000-11-23

Jämställdhet inom alla politikområden måste förenas med jämställdhetskamp

Artikel av Margareta Winberg

Idag samlas Nordiska Ministerrådet och OECD till ett möte i Paris om hur jämställdhetsperspektivet framgångsrikt skall integreras i hela samhället. Sveriges jämställdhetsminister Margareta Winberg varnar för de vantolkningar som förekommer när det gäller hur detta arbete kan bedrivas. Hon redovisar också Sveriges syn på hur jämställdhetsarbetet kan utvecklas och hur exempelvis sexslavhandeln, trafficking, kan bekämpas med hjälp av så kallad gender mainstreaming.

Nästan alla vill skapa ett samhälle där kvinnor och män, oberoende av kön, helt och fullt åtnjuter samma rättigheter, samma möjligheter och samma skyldigheter. Det är en vision om ett samhälle där vi som kvinnor och män inte är förutbestämda att ha begränsade roller eller leva våra liv på ett visst sätt.

Reell jämställdhet mellan kvinnor och män kräver dock en grundläggande samhällsförändring. Alla aktörer, offentliga och privata, måste genomgå en verklig omvandling. Varhelst det finns kvinnor och män, närhelst kvinnor och män påverkas av politiska reformer och beslut måste jämställdhet vara en grund. Så gott som alla frågor har könsrelaterade aspekter och därför måste jämställdhet beaktas där vi fattar beslut, fördelar resurser och fastställer normer, regler och värderingar.

Detta gör det nödvändigt att bredda vårt sätt att arbeta med jämställdhet. Sedan 1994 har den svenska regeringen i sin årliga regeringsförklaring slagit fast att jämställdhet skall genomsyra alla delar av regeringens politik. Våra erfarenheter har övertygat oss om att ett arbetssätt som innebär att jämställdhet ingereras som ett perspektiv i ordinarie politiska processer, så kallad gender mainstreaming, är det effektivaste verktyget för att uppnå jämställdhet mellan könen.

Med lång personlig erfarenhet av att kämpa för kvinnors rättigheter vet jag att detta inte är ett nytt påfund. Kvinnor – och även en del män - har alltid sett jämställdhet som en grundläggande fråga i det demokratiska arbetet. Ansträngningarna för att ge jämställdhetsfrågorna en plats högt upp på den politiska dagordningen har dock misslyckats ganska ofta, vilket gjort det nödvändigt att utveckla våra arbetsmetoder.

I Sverige har vi märkt att denna förändrade strategi har skapat en del missuppfattningar och ibland även oro. Därför vill jag klargöra vad vi menar med gender mainstreaming.

En stor del av de tidigare jämställdhetsinsatserna bedrevs ofta i projektform och var inriktade på kvinnor samt ägde rum vid sidan om ordinarie politiska processer. De finansierades genom särskilda medel en begränsad tid. Arbetet bedrevs därmed från en sidoordnad position och betraktades som en kvinnlig angelägenhet. Därför gav det inte alltid effekter på samhällsstrukturerna. Den långsiktiga och varaktiga förändring som vi ville åstadkomma uteblev.

En integrering av jämställdhetsperspektivet innebär att vi breddar jämställdhetsarenan och ökar antalet aktörer som är involverade. Både kvinnor och män blir ansvariga för att främja jämställdhet. Det är inte längre en isolerad fråga utan en integrerad del av de normala politiska processerna. De aktörer som normalt deltar i beslutsfattandet måste ta ansvar för att främja jämställdhet inom sina respektive områden.

Våra erfarenheter i Sverige visar att en viktig orsak till att ojämställdheten mellan könen upprätthålls är bristen på kunskaper om kvinnors och mäns levnadsvillkor. De som aldrig har sett eller analyserat ett politiskt förslag ur jämställdhetsperspektiv är inte medvetna om att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns villkor.

En viktig del i vårt arbete är därför att synliggöra skillnaderna i kvinnors och mäns villkor genom statistik och konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv.

Gender mainstreaming innebär inte att jämställdhetsfrågorna tillåts bli osynliga. Det kan heller inte användas som förevändning för att inte göra någonting. Det handlar heller inte om att enbart peta in ordet jämställdhet i en rapport eller beslutstext. Integrering av jämställdhetsperspektivet kräver däremot att de reella förhållandena för kvinnor respektive män synliggörs.

En annan missuppfattning är att integrering av jämställdhetsperspektivet inte medger ett fortsatt särskilt stöd till kvinnor eller män. Projekt, särskilda åtgärder och positiv
särbehandling är tvärtom fortfarande viktiga instrument i vår kamp för jämställdhet. Särskilda åtgärder måste dock bygga på välgrundade analyser av kvinnors och mäns villkor. Konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv synliggör fakta om kvinnors och mäns särskilda behov, vilket leder till nya krav på särskilda åtgärder och positiv
särbehandling.

Målet är och måste vara att åstadkomma en varaktig förändring av samhällsstrukturerna, vilket innebär att vi måste uppnå en högre kvalitet och effektivitet i våra ansträngningar. Detta tillvägagångssätt har också inneburit att större uppmärksamhet ägnas männens roll och hur män ska bidra till att skapa jämställdhet.

En förändrad mansroll ser jag som en central fråga för att vi ska kunna ta ett steg framåt i utvecklingen av jämställdhet mellan könen.

För att kunna integrera jämställdhetsperspektivet krävs ett långsiktigt arbete. Vi har gett oss ut på en lång resa. Vi måste fortsätta att utveckla våra strategier, förfina våra instrument och fördjupa våra kunskaper.

Avgörande för att jämställdhetsperspektivet skall kunna integreras på ett framgångsrikt sätt är att jämställdhet fortsätter att efterfrågas från organisationers toppnivå. Stöd i form av expertis och utbildning måste ges till de som ansvarar för att integrera jämställdhetsperspektivet i sitt arbete.

Avslutningsvis ett exempel på en fråga som kräver gender mainstreaming på flera politikområden. I Europa är sexslavhandeln, så kallad trafficking ett växande problem. På flera politikområden än vad vi tror arbetar därför den svenska regeringen för att bekämpa och motverka denna avskyvärda hantering.

Att justitieministern ansvarar för att en mer verkningsfull lagstiftning tas fram samt stöder det polis- och juristsamarbete som krävs, inser de flesta. Att också social- utrikes- och migrationsministerna har ett ansvar blir alltmer känt. Däremot är det nog inte känt att vi också måste beakta frågan om sexslavhandeln när vi bilateralt eller tillsammans med andra nationer stödjer framväxten av en ny infrastrukur i olika länder.

Vi måste, när vi bidrar till att skapa en framväxt av nya arbetstillfällen i dessa länder, ha ett jämställdhetsperspektiv. Görs inte en konsekvensanalys av vad det innebär för män och kvinnor då finns det en stor risk för att vi bidrar till att skapa en ensidig “mansarbetsmarknad“.

Det skulle innebära att kvinnorna även i fortsättningen lockas av löften om riktiga arbeten men fastnar i prostitution och därmed lättare blir offer för de falska löften som maffian bakom sexslavhandeln lockar med.

Därför kommer exempelvis Nutek att kräva att de som ansöker om medfinansiering av tillväxtavtal för näringslivsutveckling i Östersjöregionen har ett jämställdhetsperspektiv och kan redovisa effekterna för kvinnor och män.

Sammanfattningsvis betyder det att en integrering av jämställdhetsperspektivet eller gender mainstreaming bidrar till att skapa en helhetssyn som främjar såväl jämställdhet som ett bättre nyttjande av våra ekonomiska och mänskliga resurser.

Margareta Winberg
Jämställdhetsminister