Näringsdepartementet

Pressmeddelande

1999-11-19

Lars-Olof Pettersson
Projektledare
08-405 2943
070-491 1873

Kontrakt för arbete - rättvisa och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen

· Den högsta dagpenningen höjs från 580 till 640 kronor de första 100 ersättningsdagarna.
· Den arbetslöse får rätt till en handlingsplan, ett individuellt sökkontrakt. I detta preciseras bl.a. vilka slags jobb som skall anses lämpliga och hur den arbetssökandes sökradie successivt skall vidgas ju längre ersättningsperioden varar.
· AMS ges i uppdrag att utfärda föreskrifter om lämpligt arbete, hur sökkontrakten skall utarbetas samt rutiner vid anvisning av lediga arbeten och rapport om ifrågasatt ersättning.
· Den som nekar att ta erbjudet arbete får sin dagpenning nedsatt med 25 % i 40 dagar vid det första tillfället, vid ett andra tillfälle sätts dagpenningen ned med 50 % i 40 dagar och vid ett tredje tillfälle blir den arbetssökande avstängd.
· En ersättningsperiod blir även fortsättningsvis 300 dagar, med möjlighet till förlängning till 600 dagar.
· Inom 600 dagar skall en arbetssökande erbjudas plats på en s.k. övergångsarbetsmarknad, i form av ett arbete eller annan heltidsaktivitet som pågår till dess arbete eller reguljär utbildning påbörjats.
· Tillsyn av arbetslöshetskassor, kvalitetsgranskning av arbetsförmedlingar och arbetsprövning av arbetssökande bör hållas samman i en organisation.
· Rundgången avvecklas - arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall enbart användas för att förbättra anställbarheten.

Det är några av huvudpunkterna i det 70-tal förslag till förändringar av arbetslöshetsförsäkringen som en arbetsgrupp inom Näringsdepartementet lägger fram i rapporten "Kontrakt för arbete - rättvisa och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen" (Ds 1999:58).

Det är minskad efterfrågan som i allt väsentligt kan förklara 1990-talets höga arbetslöshet. Arbetsgruppen anser dock att utformningen och tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen har betydelse för möjligheterna att minska arbetslösheten. Genom att mer konsekvent betona dess roll som en omställningsförsäkring går d et att förkorta arbetslöshetstiderna och minska arbetslösheten.

Det bygger på den ömsesidiga överenskommelsen att den enskilde är aktiv, söker lediga jobb och tar erbjudanden om arbeten. Det allmänna skall eftersträva att uppnå allas rätt till arbete genom service, råd och vägledning samt möjligheter till utbildning och kompetensutveckling. Det är ett kontrakt för arbete.

Strukturerad sökprocess Ett av huvudförslagen i utredningen är en skiss på en mer strukturerad sökprocess för den arbetssökande. Redan under varsel och uppsägning skall rättigheterna preciseras vad gäller att söka arbete och utbildning samt förbereda en handlingsplan tillsammans med arbetsförmedlingen

Den arbetssökande skall inom tre månader få ett individuellt sökkontrakt, en handlingsplan, som anger inom vilka områden han/hon skall söka arbete, geografiskt och yrkesmässigt. Sökkontraktet skall vidare precisera vilken utbildning, arbetsmarknadspolitiska program och andra aktiviteter som den arbetssökande skall ha möjlighet till. Sökkontraktet skall också ange hur sökområdet successivt skall vidgas och hur den sökande måste förändra sitt sökbeteende över tiden. I princip bör sökområdet vidgas var hundrade dag under arbetslösheten. Det innebär således att en arbetssökande måste ändra sina krav under arbetslöshetsperioden.

AMS bör utarbeta föreskrifter om vad som är "lämpligt arbete". Idag är detta endast en kommentar i försäkringsbestämmelserna.

Aktivitetskrav Arbetsgruppen menar att alltför mycket inom arbetslöshetsförsäkringen uttrycker passivitet. Kraven på aktivitet bör vara mer framträdande. Arbetsgruppen föreslår ett tillägg i grundvillkoren för att få ersättning, nämligen att den "försäkrade har gjort skäliga ansträngningar att få ett arbete". Därigenom markeras att en arbetssökande inte bara har skyldighet att söka anvisade arbeten och ta erbjudna jobb, det finns också en skyldighet att söka lediga arbet en.

Därmed får också arbetsförmedlaren möjlighet att utifrån den arbetssökandes egna aktiviteter bedöma hur hans/hennes arbetslöshetssituation ser ut.

Utbildningsbidrag för arbetsmarknadspolitiska program och arbetslöshetsersättning ges det gemensamma namnet aktivitetsersättning. Samtliga ersättningar bör betalas ut av arbetslöshetskassorna. Idag administreras utbildningsbidragen av försäkringskassorna.

Ersättningsperiod En ersättningsperiod skall som hittills vara 300 ersättningsdagar. Den som senast under perioden fyller 57 år får som hittills 450 dagar. En ersättningsperiod delas in i tre intervall om 100 ersättningsdagar. Intervallen kopplas till den successiva vidgningen av sökområden samt i viss utsträckning till ersättningsnivån.

Den som varit aktiv, sökt arbete och deltagit i aktiviteter inom arbetsförmedlingens ram, men som likväl inte kunnat få något arbete, skall dock ha rätt att fortsätta söka arbete under ytterligare 300 dagar med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Det skall således inte behövas en sex månaders arbetsmarknadspolitisk programåtgärd för att kvalificera till en ny ersättningsperiod. De arbetsmarknadspolitiska programmen skall uteslutande användas för att förbättra den enskildes förutsättningar att få ett nytt arbete. Arbetsgruppen förutsätter att kvaliteten på de arbetsmarknadspolitiska programmen därigenom kan förbättras avsevärt.

Långtidsarbetslösa i aktivitet Senast inom 600 dagar med aktivitetsersättning skall den som inte fått ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden erbjudas en heltidsaktivitet inom ramen för en så kallad övergångsarbetsmarknad. Detta kan innebära utbildning, kompetenshöjande aktiviteter och utvecklingsinriktade verksamheter, men också arbete inom ramen för t.ex. ett uthyrningsföretag. Det skall ersättas med utbildningsbidrag eller avtalsenlig lön. De närmare formerna för verksamhet, organisation och finansiering bör ut redas vidare.

Anvisning, rapport och sanktion Arbetssökande som uppbär ersättning skall stå till arbetsmarknadens förfogande, dvs söka anvisade arbeten och ta erbjudna jobb.

Arbetsgruppen anser att AMS bör utarbeta tydliga föreskrifter om hur och när anvisningar av arbete bör ske, hur uppföljningen av anvisningarna bör gå till och när rapport om ifrågasatt ersättning bör göras. Tydligare regler stärker rättstryggheten och det blir klart för den arbetssökande vad som förväntas av honom eller henne.

För att kunna göra rapporterna mer verksamma bör sanktionssystemet förändras. Idag kan den som nekar att ta erbjudet arbete stängas av från ersättning i upp till 60 dagar, dvs. i princip tre månader. För att det skall bli mer verkningsfullt bör sanktionssystem förändras. Arbetsgruppen föreslår att vägran att ta erbjudet arbete, söka anvisat arbete och sluta arbetet på egen begäran skall leda till samma sanktion. Första gången skall dagpenningen sänkas med 25 procent under 40 ersättningsdagar, andra gången med 50 procent under 40 dagar. Den som t.ex. vägrar att ta tre erbjudna arbeten skall utförsäkras och måste upparbeta ett nytt arbetsvillkor för att åter kunna få ersättning.

Organisation Inom arbetslöshetsförsäkringen finns tydliga kontrollfunktioner som är viktiga att upprätthålla. Det är den arbetsprövning som arbetsförmedlingen gör gentemot den enskilde, den tillsyn av arbetslöshetskassornas beslut som AMS utför och den uppföljning av arbetsförmedlingarnas och länsarbetsnämndernas arbete som också är AMS uppgift.

Arbetsgruppen föreslår att dessa olika funktioner hålls samman och i högre grad integreras med varandra. Det är viktigt att samma regler och samlade bedömningar görs både på arbetsförmedlingarna och på arbetslöshetskassorna. Arbetsgruppen redovisar fem olika modeller för hur tillsyn och kvalitetsgranskning kan organiseras, men lämnar det öppet vilken som är att föredra. Arb etsgruppen pekar dock på de stora fördelarna med en sammanhållen verksamhet för tillsyn och kvalitetsgranskning.

Ersättning för inkomstbortfall Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen skall motsvara 80 procent av inkomstbortfallet.. Eftersom den högsta dagpenningen i dag är 580 kronor får dock alla med en inkomst över 16 000 kronor i månaden en lägre ersättning än 80 procent. För närvarande beräknas omkring 60 procent av alla heltidsanställda ha en lön som överstiger 16 000 kronor. Den högsta dagpenningen har inte höjts sedan 1997.

Arbetsgruppen anser att det är viktigt att förstärka försäkringens roll som en inkomstbortfallsförsäkring. Högsta dagpenningen föreslås därför höjas till 640 kronor under de första hundra ersättningsdagarna från den 1 januari 2001. Det är en av de största höjningarna av dagpenningen som gjorts.

Övriga förslag Arbetsgruppen föreslår en viss sänkning av inträdesvillkoret för att göra det lättare att komma in i försäkringen. Villkoren för företagare och uppdragstagare bör övervägas i en samlad översyn av de speciella regler som gäller för dessa grupper.

De statliga representanter som AMS utser i arbetslöshetskassornas styrelser bör göras mer oberoende från de organisationer som kan kopplas till kassorna. De bör kunna tillföra juridisk kompetens till styrelserna. Deras mandatperiod bör begränsas till sex år i en och samma kassa. Slutligen föreslås en rad förändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring som har till syfte att förenkla och förtydliga lagen.

De förändringar arbetsgruppen vill genomföra föreslås gälla från den 1 oktober 2000, utom vad gäller ersättningsnivån som föreslås gälla från den 1 januari 2001.

	Website: www.rajaniemi.com    © Copyright 1998 - 2002 Mats & Therese Rajaniemi