- Att avlägsna de hinder för arbetsgivarens frihet som 70-talets arbetsrättslagar medför, ex. anställningsskyddslagarna och studieledighetslagstiftningen.
- Att försvaga den fackliga organisationen genom att förändra lagstiftningen om förhandlingsrätt, tolkningsföreträde, förtroendemannalagen, strejkrätten m.m. (*OBS!!! DETTA ÄR I FULL GÅNG OCH HÄR HAR VERKLIGEN SAF VUNNIT MARK. Budskapet att förändringarna av dessa frågor skulle ge MERA ARBETE är bara BLUFF, deras strategi med detta är mera makt och tränga tillbaka löntagaren och försvaga de fackliga organisationerna. Ja, det är definitivt inte i alla fall för att skaffa mera arbete. Så man ska inte tro på allt vad man HÖR!)
- Att arbetsgivaren ska kunna bestämma lönebildningen genom lokala avtal, medarbetaravtal etc.
SAF sammanfattade sina idéer i en promemoria "SAF:s uppfattning om den framtida arbetsrätten" (november 1991) . Idéerna har i stort sett kopierats i de direktiv för översyn av arbetsrätten, som den nya borgerliga regeringen presenterade i december 1991, ledd av det Moderata Samlingspartiet.
1.2 Regeringens direktiv
Ett genomförande av direktiven skulle bl a innebära följande:
1.3 Inskränkningar av strejkrätten
Viktiga inskränkningar av strejkrätten är på gång, enligt en utredning av ensamutredaren Lars Erik Nicklasson (Spelreglerna på arbetsmarknaden SOU 1991:13).
Nicklassons utredning lade ett förslag om i princip obegränsade strejkskadestånd, med ett normalbelopp om 2.000 kr i dagens penningvärde. Dessa regler är gällande lagstiftning från och med 1 juli 1992.
Regeringen valde att till punkt och pricka följa Nicklassons förslag. Det är därför sannolikt att man kommer att ta även andra förslag ut utredningen. Mer om detta längre fram.
1.4 Övriga försämringar
I direktiven om den nya arbetsrätten sägs att ledighetsreglerna ska ses över i särskild ordning. (*Hört fler politiker säga det antal ggr under gångna året -97, även av nuvarande jämnställdhetsminister.) Regeringspartierna vill ändra ledighetslagstiftningen så att reglerna som kan hämma företagen, i synnerhet små företag, tas bort. I samma riktning går utredningen om årsarbetstid. OM förslagen går igenom FÅR arbetsgivaren större möjligheter att själv bestämma över arbetstid och semester. Mycket av inflytandet överförs då från den fackliga organisationen till den enskilde.
Förslaget om ungdomspraktik innebär att staten finansierar underbetald ungdomsarbetskraft åt arbetsgivaren. Härigenom åsidosätts en princip som upprätthållits i Sverige sedan 30-talet att arbetare i beredskapsarbete skall få marknadsmässiga löner. (*Ungdomslöner, ungdomspraktik m. lön på 1 900:- /mån). De borgerliga partierna går direkt in och undanröjer verkan av kollektivavtal. Arbetsgivaren kan därför göra sig av med anställd arbetskraft och ersätta den med UNDERBETALDA UNGDOMSARBETARE (prop 91/92:124 och arbetsmarknadsutskottets betänkande 91/91 AU:11).
Regeringen avser att införa apartheidsystem inom den svenska sjöfartsnäringen. Utländska arbetare skall kunna särbehandlas. Detta strider mot konventioner om likabehandling av invandrare som Sverige har antagit. (*Sjöfartsnäringen idag har utländskt flagg, vilket man redan har lättat upp reglerna för och med motivet att det är billigare med utländskt flagg. Kvalitén är satt urspel och därmed kan man sänka lönerna för de som är anställda inom sjöfartsnäringen. Alltså ett sätt bara för att sänka lönerna och sedan om båtar går under som ESTONIA struntar man i. Pengar går före människors LIV.)
De här exemplet
visar att vi är på väg i ett nytt arbetsrättligt system
i Sverige. De rättigheter arbetstagarna upplevt som självklara är
på väg att begränsas eller avskaffas under sken av att man vill
förenkla de arbetsrättliga reglerna. (*OBS! här tar man själv
upp att man vill lura och bedra i skenet av något annat ex. lättare
att skapa arbeten, för att kunna hantera de som har jobb hur man vill.)
Website:
www.rajaniemi.com © Copyright 1998 - 2002 Mats & Therese Rajaniemi |