Kapitel 3. FÖRSLAG RIKTADE MOT FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

3.1  DYRT OCH BESVÄRLIGT att vara med i fackföreningen.

Fackföreningarna har gjort sig beroende av ekonomiskt stöd från staten. bl a i form av s.k. MBL-pengar. Staten har betalat en viss del av fackföreningarnas verksamhet.
Det har inte varit någon bra strategi från fackföreningens sida att göra sig beroende av understöd från staten. När regeringen nu avskaffar stödet blir effekten att det blir dyrare för medlemmarna att betala den fackliga verksamheten, och de fackliga organisationen måste minska sin organisation. Kortsiktigt innebär det färre medlemmar och lägre facklig styrka.
Åt samma håll slår regeringens förslag att kraftigt höja avgifterna till a-kassan. Det blir dyrare att vara medlem i fackföreningen. Även den slopade avdragsrätten för fackföreningsavgiften har samma betydelse.

3.2    Tolkningsföreträde

Den 25 maj 1934 lät arbetsgivaren vid Stockebo Byggkvarn AB sätta upp ett anslag: Kvarnen köres treskift under söndagsdygnet. Klubbordföranden Zackrisson och arbetarna vägrade att stå till förfogande. Arbetgivarna straffade Zackrisson genom att avskeda honom. AD sade att arbetarna med hänsyn till arbetsgivarens tolkningsföreträde var skyldiga att stå till arbetsgivarens förfogande även om tvist rådde om arbetsskyldigheten.
Denna ADs tolkning av civilrätten, var inte den gängse. Det normala i ett avtalsförhållande är att båda parterna har rätt att innehålla sina prestationer, om tvist råder om hur avtalet ska tolkas. ADs dom går enligt professor Folke Schmidt (en av de ledande arbetsrättslärde i Sverige) tillbaka från den på legostadgan hämtade grundsatsen att husbondens förfogande över tjänarens arbetskraft. Det var då inte modern arbetsrätt.
Nu föreslår regeringen att enklare regler om tolkningsföreträde ska utarbetas SAF är mer rakt på sak, "MBL:s regler i 33-35 §§ ska upphävas".
Den nuvarande tolkningsföreträdet är ett sätt att närma sig vanligt civilrättsligt tankesätt till arbetsrätten. ATT ta bort tolkningsföreträdet, innebär en förskjutning av maktbalansen från arbetstagarna till arbetsgivarnas förmån.

(* Maktspelet bakom gallerierna kommer att innebära om SAF vinner att VI hamnar tillbaks till 30-talet igen. En modern framtid enl SAF, och medan DE kallar andra bakåtsträvare. )

3.3   Bort med vetorätten för grå entreprenader

Sveriges anslutning till EU, kommer att medföra att vi får entreprenörer även från andra länder. Dessa kommer inte att tillämpa svenska normer för lönesättning, arbetstider m.m. om de inte tvingas till det. I detta perspektiv får avskaffandet av vetorätten en ännu större betydelse.

I regeringens direktiv sägs klart att vetorätten ska avskaffas. Detta är ett sätt att ytterligare förskjuta makten till arbetsgivarens fördel.

3.4   Minskad förhandlingsrätt för facket

Genom MBL infördes en skyldighet för arbetsgivaren att förhandla innan han beslutade om viktigare förändringar av sin verksamhet eller för den enskilde. Detta kallas medbestämmandeförhandling. Regeln är en formföreskrift. När arbetsgivaren uppfyllt sin förhandlingsskyldighet står det honom fritt att besluta som han vill.
Inte desto mindre har regeln för medvetna och kunniga fack inneburit en kraftig förstärkning av deras position. Den har också lett till att arbetsgivarens beslut ofta blivit bättre  underbyggda och mer förankrade hos de anställda.
   Nu vill SAF och regeringen förändra reglerna så att
- informationsskyldigheten ska riktas direkt till alla anställda och inte bara till facket.
- viktiga beslut som chefstillsättning- och budgetbeslut ska undantas från den primära förhandlingsskyldigheten.
- förhandlingsskyldigheten utsträcks till alla organisationer på arbetsplatsen, även sådana som inte har kollektivavtal.
Med detta vill man begränsa det medvetna fackets möjligheter att arbeta. Genom att man begränsar förhandlingsskyldigheten till att gälla enbart de anställda på arbetsplatsen, gör man det dessutom svårare för fackliga företrädare att söka stöd hos sin organisation. Staten lägger sig i den fackliga organisationens rätt att själv utse vem som ska företräda den i en förhandling.
En sannolik effekt om förslaget genomförs blir att det lokala facket hårdare kommer att knytas till arbetsgivarens beslut och får bära ansvaret för arbetsgivarens dåliga beslut.
(*man kan undra varför inte LO reagerar mer än de har gjort, utan låtit regeringen haft fritt koppel. Mycket av det här har ju gått igenom redan idag och försvagat de fackliga organisationerna. Ett citat från en av våra styrelsemedlemmar var "någon måste ju gå dessa ärenden, även inom LO", kanske ligger det något bakom dessa ord. Man kan ju i alla fall inte sluta på att fundera VARFÖR?)

3.5  Lag om styrelserepresentation  (obs! tagit ur de viktigaste del av text, alltså om du vill ha texten i sin helhet beställ hos R-S-J)

SAF kräver att rätten till facklig styrelserepresentation begränsas. Företagens behov av sekretess måste tillgodoses.
Sedan 1974 då styrelserepresentationslagen infördes har det inte förekommit ett enda fall där en domstol funnit att arbetstagarledamöter skadat företaget genom att avslöja sekretessbelagd information. Skälet är SAFs principiella krav på att de fackliga organisationernas förhandlingsposition ska försvagas.
(*Är det därför inte LO med deras aktieinnehav inte deltager på bolags- och aktiestämmor? )

3.6   Förtroendemannalagen

En viktig del av 70-talets arbetsrättsreformer var att skapa förutsättningar för de fackliga företrädarna att arbeta mer jämbördigt med arbetsgivarföreträdarna. Arbetsgivarnas kostnader för förhandlingsverksamhet och övrig intresseverksamhet bars ju direkt av produktionen och var dessutom avdragsgilla. Den fackliga verksamheten finansierades däremot helt och hållet med medlemsavgifter som betalades med beskattade medel.
Den viktigaste metoden för att skapa balans mellan parterna blev rätten till ledighet och betald ledighet för facklig verksamhet enl. förtroendemannalagen. Nu kräver SAF att den gamla ordningen ska återinföras och att fackets rättigheter enl. förtroendemannalagen ska inskränkas.
Begreppet facklig verksamhet ska ändras så att förtroendemannalagen får ett snävare tillämpningsområde. SAF föreslår också att facket ska betala 20% av lönen under facklig ledighet. Av direktiven till arbetsrättsutredningen framgår att utredningen ska utreda hur SAF:s krav på förändringar av såväl styrelserepresentationslagen och som förtroendemannalagen ska kunna tillgodoses.

3.7  Den negativa föreningsrätten i grundlag

Kan beställas via E-mail, tung text och mycket! Sammanfattningsvis kan man säga att man tar upp hur Thatcher i England försvagade fackföreningarna där och att man vill att arbetstagarna själv ska välja att få att ta ställning till att vara ansluten i fackföreningsrörelsen och vilken försvagning det innebär.

3.8  Den anställde själv skall försvara sina rättigheter

I den allmänna ingressen till direktiven sägs att en viktig uppgift är att undersöka hur den enskilde arbetstagarens inflytande ska stärkas.
SAF uttrycker det mer rakt på sak: "Individen bör sättas mer i centrum. Arbetsgivare och arbetstagare ska själva avtala om omplacering till annat arbete, inflytande över den egna arbetssituationen m.m. Den centrala förhandlingsproceduren är helt onödig."
Här finns en klar inriktning att ställa fram den enskilde ensam mot arbetsgivaren och försvaga fackets möjligheter att biträda arbetaren i svåra situationer, ex. vid förhandling av omplacering.
Den fackliga organisationens styrka ligger i att man är många och uppträder solidariskt. Det är endast den starka och attraktiva arbetstagaren som i egna förhandlingar kan klara sin rätt. Svagare grupper kommer att kunna eftersättas.
Regeringens förslag innebär att man vill föra tillbaka utvecklingen till det läge som var innan de fackliga organisationerna började verka på den svenska arbetsmarknaden.

	Website: www.rajaniemi.com    © Copyright 1998 - 2002 Mats & Therese Rajaniemi