Hej försäkringsbolaget! Så här gick det till, faktiskt!
När jag skulle köra hem, råkade jag åka in på
fel gård och kolliderade med ett träd, som jag inte har på
min tomt.
Jag trodde rutan var nedfälld, men jag märkte när jag stack
ut huvudet genom den att den var stängd.
Jag hade kört bil i 40 år när jag råkade somna vid
ratten.
Min bil stod perfekt parkerad, när jag backade på honom.
Jag sa till polisen att jag inte var skadad, men när jag tog av mig
hatten, så upptäckte jag ett svårt skallbensbrott.
Jag tutade, men bilhornet gick inte för det var stulet.
Olyckshändelsen orsakades av att vägen kröktes.
För att undvika kollision körde jag på den andra bilen.
Jag kan inte betala reparationskostnaderna, ty jag underhålles av
min svärmor, eftersom min hustru dog för tre år sedan.
Jag kolliderade med en stillastående spårvagn som kom från
motsatt håll.
Jag körde över en karl, han erkände att felet var hans,
för han hade blivit överkörd förut.
Jag körde på en lyktstolpe som jag inte blivit varse eftersom
den skymdes av några karlar.
Den döde kom cyklande från vänster.
Kon gick mot bilen, efteråt fick jag höra att hon inte var riktigt
klok.
Den här fotgängaren visste inte åt vilket håll han
skulle springa, så jag körde över honom.
Min man svimmade, så jag måste få tag på en annan
man.
En lyktstolpe for mot min bil och skadade den på två ställen.
På torsdagar brukar min hustru ha stortvätt och när jag
återvände på kvällen slog jag sönder vindrutan
och två framtänder.
Bilen skadades inte, vilket bestyrktes av grindstolpen.
Ett hjul åkte i diket, min fot hoppade från fotbromsen till
gaspedalen, for över vägen till andra sidan och hamnade mot en trädstam.